Varför skriva blogg?
Det har fötts en idé hos mig om att börja skriva mer igen för att komma in i vanan. Anledningarna till det är flera: jag vill byta jobb, jag inspireras av mig själv som 15-åring och en youtubevideo om Lifetime Daddy Movies.
Squarespaces placeholder text i detta blogginlägg inleder med “It all begins with an idea” och det var ändå ganska klockren copy. Åtminstone för mig. För det har såtts ett litet frö till en idé hos mig om att försöka skriva mer igen för att komma in i vanan. Anledningarna till det är flera:
Jag vill vara tillräckligt bra för att kunna byta jobb
Jag är mitt i skiftet mellan min gamla karriär inom tv till min (förhoppningsvis) nya karriär inom Kommunikation och marknadsföring. I skrivande stund är jag en dryg tredjedel in på min utbildning till Marknadskommunikatör vid IHM Business School. Och om det är något jag lärt mig hittills på utbildningen så är det att för att lyckas inom den branschen behöver man kunna skriva. Inte bara skriva utan skriva bra och den delen i min hjärna som en gång skrev kreativt har inte tränats på länge. Så det är dags för boot camp. Writing boot camp. Men hur får jag på ett hyfsat naturligt och enkelt sätt in skrivande i min vardag?Jane Mulcahys youtubevideo “Lifetime daddy movies”
Okej okej stay with me här. Kortfattat så såg jag en rolig video igår av youtubern Jane Mulcahy där hon pratade om olika Lifetime filmer med ordet “daddy” i titeln (https://www.youtube.com/watch?v=hVpKnt2GBCQ). Från den video tog jag med mig två saker som ledde mig vidare till det här inlägget.
I en av daddy-filmerna vill huvudkaraktären börja jobba som bloggare men kommer aldrig för sig att börja skriva och Jane pratade om hur det var i början innan hon startade sin kanal. Att hon kunde komma på så många ursäkter och anledningar men till syvende och sist så måste man bara börja. Börja någonstans. Och hur banalt det än låter så fastnade dessutom den där irriterande huvudkaraktärens tjatande om hur svårt det var att blogga hos mig. Det var som att jag dels blev påmind om att konceptet “personlig blogg” ens finns och dels tänkte tanken “hur svårt kan det va?”.
Låt mig vara extremt tydlig - jag vill inte jobba som varken bloggare eller youtuber! Men jag vill utveckla och bli mer bekväm i mitt skrivande så varför inte göra det via blogg.This ain’t my first rodeo - Return of a Cringe Millenial
Som vit övre medelklasskvinna i åldern 30+ kanske det inte är extremt överraskande att jag har bloggat förut. Jag var tonåring under bloggens stormaktstid ca 2006-2012 och är bevandrad på såväl tumblr som blogg.se. Av en slump så hittade jag en av mina gamla bloggar och det kändes som att upptäcka Dödahavsrullarna. Ett tidsdokument från min barndom och en direktlinje in till mina tankar och känslor som tonåring. Det är en pinsam men också hjärtlig läsupplevelse för mig.
Jag blir också imponerad av att mitt yngre jag så skamlöst kunde skriva och publicera inlägg på det sättet. Nu för tiden får jag nästan skamsköljningar av att lägga upp en Instagram Story för att det känns genant. Bara att skriva om och erkänna känns även det genant. Det är Moment-22 av cringe och genans.
Så för att bryta den cirkeln tar jag inspiration från Mikaela 15år - börja blogga och embrace the cringe!
Allt börjar med en idé men vad slutar det med då? Förhoppningsvis med ett riktigt härligt jobb inom Marknadsföring och Kommunikation där jag oblygt skriver otroliga texter som sprutar av kreativitet och glädje. Kanske lite mycket begärt av en blogg. Något höga förväntningar efter att ha skrivit mitt första blogginlägg på kanske 15 år.
Men, man måste ju börja någonstans och varför inte börja med att sikta skamlöst högt?